Tiden går, Tåss har nu hunnit fylla 14 veckor. Det är svårt att själv se förändringar vad gäller utseendet när man umgås med honom varje dag. Kikar man på bilder blir det tydligare!

7 veckor * 8 veckor * 11 veckor

14 veckor

Vi tränar mest vardagliga nyttosaker. Så som att sitta still och inte trillskas när jag tar på/av selen, inte gå utanför dörren förens jag är påklädd och sagt Varsågod, inte ta mat, godis eller annat jag tappar på golvet utan ett Varsågod, vara följsam i koppel - ha koll på mig och följ mina tempoväxlingar, jag har varken tid eller ork att stanna varannan meter och dröja vid en luktfläck i 10 min - när jag säger till går vi vidare.

Andra hundar är väl sådär, tycker Tåss. Han blir lätt stel och boffar åt dem om han får chansen. Jag tror att jag har hittat en metod som passar honom bra vid hundmöten. När vi möter en hund kör jag upp en näve godis framför nosen på honom som jag sedan slänger i backen. Sedan kan han stå och nosa upp godiset medan den andra hunden passerar. 

Uppe vid hundklubben har vi varit flera gånger nu. Vi har tränat både passivitet och aktivitet med okända människor och hundar i närheten, vilket går bra. Sitter vi still lite för länge och Tåss får långtråkigt har jag märkt att han börjar bjuda på beteenden i tron om att han ska få sig ett klick, pluttbollen.

En trevlig sak som hände uppe vid klubben var att en kvinna kom fram och frågade "Är det en aussie?", "Jajamen!" svarade jag glad i hågen över att hon var den första människa som haft en aning om vad han är för ras!

Någonting som vi fastnat på är Tåss ovilja att åka bil. När han förstår att vi är på väg mot bilen lägger han sig platt på backen och vägrar röra sig ett steg till mot bilen. Det slutar med att jag får lyfta upp honom och bära in honom i bilburen, vilket inte kommer bli hållbart när han blir vuxen. Han verkar inte ha några tendenser att må illa när vi åker bil eller må dåligt på annat sätt. När han kommit in i buren lägger han sig på en gång och ser avslappnad ut, ofta somnar han. Gnäller gör han aldrig när vi åker bil. Jag skulle tro att han tycker att det är för jävla tråkigt att sitta där bak i en bur och göra ingenting. Ofta åker vi till ett ställe som han bör tycka är kul, ex skogen eller hundklubben. Men å andra sidan ska man åka bil hem också vilket i princip betyder "nu har vi tränat/lekt klart, nu är det roliga slut". Vi bor ju lite ute på vicshan och bara att åka till hundklubben tar ca 20-25 min. Tar gärna emot träningstips/förslag här!

På lördag ska vi på valpträff och på söndag blir det kanske vallning! En helg att se fram emot.   

Idag åkte vi iväg till Björbo för att träffa Camilla, Gizmo (Sugarwind's kull 2), Emma och Ayo (Sugarwind's kull 3).

Det var roligt att träffa Ayo, som är från samma kull som Tåss, och se likheter och skillnader dem emellan. Ayo är en riktig liten tuffing! Alltid på G och redo att brotta ner alla som kommer i hans väg! Tåss kunde snarare beskrivas som tjuren Ferdinand, medan Gizmo och Ayo rullade runt på gräset gick Tåss omkring och "luktade på blommorna". Han är ju för go!

- Men lite bus blev det allt! Att bli jagad och själv jaga efter Gizmo och hans boll var roligt, även om Tåss inte var i närheten av att komma ikapp. 

- Snygga storebrorsan Gizmo!

- Sötaste monster-Ayo! Älskar hans busiga uppsyn!