australianshepherd

Senaste inläggen

Av Tina Lindmark - 5 januari 2012 19:01

På senaste tid har jag och Tåss fastnat i sökträsket på allvar. Vi har funnit ett mycket trevligt och kunnig sökgäng som vi nu tränat tillsamans med några gånger. Från början viste jag att jag ville satsa på brukset, men om det skulle bli sök, spår eller rapport som skulle komma i främsta rummet hade jag från början inte bestämt. Nu verkar söket ha bestämt sig självt! Det passar Tåss som handen i handsken. Han älskar alla människor och jobbar hårt för att hitta figgen. Även om han blir överlycklig när han hittar figgen har han inget problem med att bryta och gå bort mig mig när det är dags, då är det han och jag igen. 
Vi vill ju satsa på räddning så småningom och då känns det som en fördel att ha tränat en del sök.


Han får mycket beröm för att vara en trevlig och social valp. Han leker fint med andra hundar (vissa hundar tycker att han är lite för "på" men han är absolut inte så intesiv som vissa andra valpar jag sett) även om han kan vara lite misstänksam när vi möter hundar på promenader (vilket dock har blivit bättre med träning). Något som gör mig välsigt glad är när folk säger att vi har fin relation och bra kontakt. En bra relation tror jag är grunden till allt. Jag vill jobba tillsammans med min hund, jag älskar min hund, ser honom som min bästa vän och vill att han ska tycka om att jobba med mig. Då blir resultaten som bäst.   


Jag har märkt något - som jag antar vara - tendenser till vakt. Det har jag varit beredd på, han är ju ändå en aussie, men jag hade hoppats på att inte få en hund med allt för mycket vakt. Han har väldigt lätt till skall, han boffar, morrar och skäller på det mesta som han finner mystiskt utomhus. Speciellt människor och hundar som går nära huset/tomten. Han vaktar dock inte inomhus, vilket gör mig lite förvirrad. "Är det vakt eller något annat?". Inne skäller han endast om någon bökar väldigt ute i trapphuset eller om en annan hund är där. Han går oftast till dörren och lyssnar om han hör något i trapphuset, men det är inte mer än så.

Mot enstaka hundar har jag märkt att han kan ha tendenser att vakta mig. 


Nå, hur är det då med målen för 2012? Visst har jag mål, men dom vill jag hålla för mig själv än så länge. Annars känns det på något sätt som att jag kan "lova för mycket" (mål förväntas ju att uppfyllas). Dock hoppas jag kunna uppnå något inom brukset och lydaden, kan jag avslöja. 
Just vad gäller lydnaden känns det som att jag behöver ta mig i kragen redan nu. Söket är lätt att ha motivation inför, där är vi flera som tränar och vi har roligt tillsammans. När det gäller lydnaden är jag själv och behöver lägga upp alla moment och all träning själv. Jag kan vara lite dålig vad gäller planering. Det bästa skulle vara om jag kunde hitta någon att träna med vad gäller även lydnaden, det blir mycket lättare när man peppar varandra. 


   - En bild tagen i all hast.   

Av Tina Lindmark - 11 december 2011 14:21

Nu har min fina skrutt hunnit bli 4 månader. Han är en underbar individ att leva med, träna med och ta med sig överallt. Han låter sig hanteras av alla, barn som vuxna, och är otroligt glad i alla människor han möter. Han leker mycket fint med barn, kan stressa upp sig under vilka springlekar med barn men är oftast mycket lätt att få ner i varv igen. Barn, vuxna, okända kan hantera hans mat, ben och leksaker utan problem och han kampar villigt med alla som han får chansen med.


 

   

I dagsläget väger han ca 8,7 kg och är ca 43 cm hög. 

Han är underbar att ha med sig i alla slags miljöer. Skogsmaskiner, höga ljud, smällar, skott (från skjutbanan i närheten) bekommer honom inte. Olika typer av underlag har han hellr inte problem med vad jag märkt hittills. 


Snön tog han emot med glädje! Just nu har vi nog 1-2 decimeter snö här. Vi ser till att hålla oss i rörelse när vi är uomhus annars fryser han lätt, ännu har det dock inte varit speciellt många minusgrader ute. 




   

På senaste har jag tänkt mycket på om räddningshundsutbildning skulle vara något för mig och Tåss. Ju mer jag läser om det och ju mer jag pratar med erfarna människor - destå mer sugen blir jag! Så som Tåss utvecklats hittills tror jag att han skulle klara det med glans! Från början hade jag inga planer på att utbilda min framtida hund till tjänstehund, det finns ju såååå mycket annat jag vill göra! Räddningen kommer att ta så otroligt mycket tid från allt annat jag vill göra, jag vill ju tävla (i främst bruks och lydnad) och för det krävs mycket träning. Väljer vi att satsa på räddning får det andra helt enkelt ge plats (eller så kanske vi får bli ännu mer effektiva?!), vi har ju hela livet på oss!






Även i träningen lyser han som en stjärna. Han uppskattar alla möjligheter till träning och anstränger sig alltid och gör sitt bästa. Han kan lätt växla från aktivitet till koncentration, vilket jag uppskattar.

Något som jag tycker är väldigt skönt är att han är lätt att ha lös. Inkallningen sitter fint nu och han springer inte till okända människor även om han tycker så mycket om att hälsa på alla. 


Vi väntar fortfarande på att få börja valpkurs. Egentligen är den kursen inte något som vi behöver men jag vill ta tillfället i akt att kunna träna bland andra valpar, träna i grupp och att kanske kunna hitta egna träningskompisar.  




   

Han utvecklas så himla fint och jag är världens stoltaste matte vart vi än går. Jag är så otrloligt glad och tacksam över att jag fick just denna underbara lilla aussie!!

Av Tina Lindmark - 15 november 2011 14:04

Tiden går, Tåss har nu hunnit fylla 14 veckor. Det är svårt att själv se förändringar vad gäller utseendet när man umgås med honom varje dag. Kikar man på bilder blir det tydligare!



7 veckor * 8 veckor * 11 veckor


 

14 veckor


Vi tränar mest vardagliga nyttosaker. Så som att sitta still och inte trillskas när jag tar på/av selen, inte gå utanför dörren förens jag är påklädd och sagt Varsågod, inte ta mat, godis eller annat jag tappar på golvet utan ett Varsågod, vara följsam i koppel - ha koll på mig och följ mina tempoväxlingar, jag har varken tid eller ork att stanna varannan meter och dröja vid en luktfläck i 10 min - när jag säger till går vi vidare.

Andra hundar är väl sådär, tycker Tåss. Han blir lätt stel och boffar åt dem om han får chansen. Jag tror att jag har hittat en metod som passar honom bra vid hundmöten. När vi möter en hund kör jag upp en näve godis framför nosen på honom som jag sedan slänger i backen. Sedan kan han stå och nosa upp godiset medan den andra hunden passerar. 


Uppe vid hundklubben har vi varit flera gånger nu. Vi har tränat både passivitet och aktivitet med okända människor och hundar i närheten, vilket går bra. Sitter vi still lite för länge och Tåss får långtråkigt har jag märkt att han börjar bjuda på beteenden i tron om att han ska få sig ett klick, pluttbollen.

En trevlig sak som hände uppe vid klubben var att en kvinna kom fram och frågade "Är det en aussie?", "Jajamen!" svarade jag glad i hågen över att hon var den första människa som haft en aning om vad han är för ras!


Någonting som vi fastnat på är Tåss ovilja att åka bil. När han förstår att vi är på väg mot bilen lägger han sig platt på backen och vägrar röra sig ett steg till mot bilen. Det slutar med att jag får lyfta upp honom och bära in honom i bilburen, vilket inte kommer bli hållbart när han blir vuxen. Han verkar inte ha några tendenser att må illa när vi åker bil eller må dåligt på annat sätt. När han kommit in i buren lägger han sig på en gång och ser avslappnad ut, ofta somnar han. Gnäller gör han aldrig när vi åker bil. Jag skulle tro att han tycker att det är för jävla tråkigt att sitta där bak i en bur och göra ingenting. Ofta åker vi till ett ställe som han bör tycka är kul, ex skogen eller hundklubben. Men å andra sidan ska man åka bil hem också vilket i princip betyder "nu har vi tränat/lekt klart, nu är det roliga slut". Vi bor ju lite ute på vicshan och bara att åka till hundklubben tar ca 20-25 min. Tar gärna emot träningstips/förslag här!


På lördag ska vi på valpträff och på söndag blir det kanske vallning! En helg att se fram emot.   

Av Tina Lindmark - 4 november 2011 17:17

Idag åkte vi iväg till Björbo för att träffa Camilla, Gizmo (Sugarwind's kull 2), Emma och Ayo (Sugarwind's kull 3).


Det var roligt att träffa Ayo, som är från samma kull som Tåss, och se likheter och skillnader dem emellan. Ayo är en riktig liten tuffing! Alltid på G och redo att brotta ner alla som kommer i hans väg! Tåss kunde snarare beskrivas som tjuren Ferdinand, medan Gizmo och Ayo rullade runt på gräset gick Tåss omkring och "luktade på blommorna". Han är ju för go!


   


- Men lite bus blev det allt! Att bli jagad och själv jaga efter Gizmo och hans boll var roligt, även om Tåss inte var i närheten av att komma ikapp. 


 


- Snygga storebrorsan Gizmo!




- Sötaste monster-Ayo! Älskar hans busiga uppsyn!


   

Av Tina Lindmark - 30 oktober 2011 17:34

 












- Min skatt. Min stjärna. Min finaste. Min älskade lille Tåss! -

       

Av Tina Lindmark - 23 oktober 2011 19:53

Imorgon fyller Tåss 11 veckor, tänk vad tiden flyger förbi. 


Vi spenderar dagarna med att leka, göra lätta övningar samt social- och miljöträna. Sitt, stanna och varsågod sitter snart som en smäck.   

Nere på stan har vi varit flera gånger då vi har varit ute i diverse ärenden, självklart ska Tåss följa med. När husse skulle ha nya vinterskor fick han följa med in i skoaffären (en valps drömbutik måntro?!) och när husse varit på jakt efter vinterjacka har vi passat på att stå utanför affären och passivitetsträna. Det går väldigt bra, Tåss sitter oftast snällt mellan mina ben och har lätt för att slappna av i olika miljöer när han ser att jag är passiv och lugn. Att lägga sig för att sova 3 meter från en starkt traffikerad bussväg är minsann inte illa för en liten valp!


Såklart vill folk komma fram och gosa och klappa när vi är ute. Tåss hälsar glatt på alla. Alla tycker att han är otroligt vacker och frågar "vart kommer han ifrån?", "vart får man tag på en sån?", "han måste ha varit dyr?!". Ingen frågar vilken sorts hund det är frågan om eller vad han ska användas till utan konstaterar snabbt att "en sån måste vi skaffa!", suck....


Hittills har jag inte stött på någon som vetat vilken ras han är (inte ens personalen och veterinären på veterinärkliniken som vi träffade i samband med en undersökning av vårt ena marsvin). När folk gissar är det uteslutande på collie. Näää, där ser jag inte alls likheten om de inte syftar på BC, men hur vanlig är blue merle hos dem egentligen. "Åh, titta ögonen! Det måste ju vara husky i honom?" fick jag också höra en gång.  


I veckan har det varit ett väldans buller i byn där vi bor. STENA ligger i närheten och det har låtit som om de smällt stora ballonger (?!). Jag konstaterade nöjt att det lät väldigt likt nyårssmällare. Tåss uppmärksammade ljuden, men brydde sig inte. Utan problem kan han vara passiv, leka med mig, fokusera och ströva för sig själv trots alla ljud.  

Stolt matte!  


Såklart bjuder jag på några nytagna bilder också! 

 

 

Av Tina Lindmark - 9 oktober 2011 17:16

















Tåss följer med på alla våra små äventyr. Det är inte mycket som lillen är rädd för. Svetsar, skott, barn, marsvin, dammsugaren, klotången, bilburen - han tar det mesta med ro. Apportera hästskit kan han också!


Vi har varit på besök hos Joakims syster Johanna och hennes lilla dotter Nora som är 2,5 år. Tåss tyckte att hon var en konstig liten människa och var mycket noga med att övertyga henne om att han är jääättesnäll. Hon lyckades dessutom nästan lära honom "sitt" och "nej" genom att bestämt säga så när han hoppade på henne.   
Det har också varit några besök hemma hos oss i helgen och alla förundras över hur snäll och go Tåss är. Till och med min hundrädda mamma kallade honom för "mormors gosse" och satt med honom i knäet hela tiden.     
Imorgon har jag tänkt att vi ska sitta still utanför affären och kika på folk medan husse handlar. 


 Idag när vi var ute i skogen hörde vi på håll hur det sköts på skjutbanan. Tåss reagerade genom att spetsa öronen, kika på mig och sedan lunka vidare som om inget hänt. Det bådar gott och på sikt kan vi ta oss närmare och närmare. 


Som synes har han även sin egen mysplats under skrivbordet.   

 

 Då kom han som ett ljus ur mörkret, slickade min kind och sa

"hos mig är du trygg och varm, jag ska värma ditt hjärta, jag tycker om dig" 
och i hans ögon tindrade kärleken

Av Tina Lindmark - 4 oktober 2011 15:43

Är det verkligen en liten 8-veckors aussievalp vi fått hem? Nog trodde jag att det skulle vara liiite bäsvärligt stundtals och att han ibland skulle vara liiiite jobbig, men nä då . Hela natten har han sovit och inte gnällt en enda gång, tuffa killen. Jag hade faktiskt ställt in mig på att få en småjobbig natt.
Rumrenhetsträningen går bra den med. Han passar oftast på att kissa flera gånger när vi är ute och råkar det hända en olycka inne är han ofta duktig och kissar på någon av de tidningar vi lagt på golven.

Jag har till och med fått lite plugg gjort idag - inte illa! Tåss sover så snällt vid mina fötter när jag skriver. 


I eftermiddags blev det, som lovat, en tur till skogen. Där hamnade lillen i sitt rätta element. Full fart genom buskar och snår och spriger gärna mellan mig och Joakim - en lovande rapporthund vill jag tro.   


   

Passiviteten är det inga problem med - än så länge. Han sitter snällt still tillsammans med mig, även om vi förstås tränar korta stunder nu i början. Till och från skogen fick han åka ryggsäck på min mage och där satt han fint och spanade på omgivningen. 


Äter gör han med stor aptit. Roligast är nog när matte hittar köttbullebitar bland mossen i skogen! 


 

Förövrigt har jag ordnat försäkring till lilleman och skrivit upp oss på valpkurslistan. Det ser jag fram emot och hoppas att det börjar någon kurs lagom tills vi är redo!

Presentation


~ Tåss & Tina ~

Mitt liv med en australian shepherd vid namn Sugarwind's Late Night Snack "Tåss".

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2016
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Sugarwind's


Skapa flashcards