australianshepherd

Senaste inläggen

Av Tina Lindmark - 22 oktober 2012 19:48

Den 20/10-12 åkte vi till Enköping för att delta på Kull-MH, där alla Tåss kullsyskon förutom 1 var deltagande. 

Det visade sig att jag har en mycket orädd och nyfiken grabb! Hans svagare delar är gripande och hantering. Vid hanteringen blir han låg och vill helst inte att testledaren ska kladda på honom. När han får ta kontakt på sina egna vilkor har han dock inga problem, människor gillar han vilket syns både vid kontakten, avståndsleken och spökena. Han går fram till det ena spöket innan det vänt sig om, häftiga grabben! 


Tåss MH, 14 månader gammal:


 12345
1a KONTAKT HälsningAvvisar kontakt med morrning och/eller bitförsökUndviker kontakt genom att dra sig undan.Accepterar kontakt utan att besvara. Drar sig inte undan.Tar kontakt själv eller besvarar kontaktförsökÖverdrivet kontakttagande, ex hoppar, gnäller, skäller.
1b KONTAKT SamarbeteFöljer inte med trots fler försök att locka. Alt. provas inte i detta moment.Följer med motvilligtFöljer med, men är inte engagerad i testledaren.Följer med villigt. Engagerar sig i testledaren.Följer med villigt, är överdrivet engagerad i testledaren, ex hoppar, gnäller, skäller
1c KONTAKT HanteringAvvisar med morrning och/eller bitförsökUndviker, drar sig undan eller söker stöd hos förarenAccepterar hanteringen.Accepterar, svarar med kontaktbeteende.Accepterar. Svarar med överdrivet kontaktbeteende.
2a LEK 1 LeklustLeker ej.Leker inte,men visar intresse.Startar långsamt, blir aktiv, leker.Startar snabbt, leker aktivt.

Startar mycket snabbt, leker mkt aktivt.

2b LEK 1 GripandeGriper inte.Griper inte, nosar bara på föremålet.Griper tveksamt eller med framtänderna.Griper direkt med hela munnen.Griper direkt, hugger föremålet i farten.
2c LEK 1 Gripande och dragkampGriper inte.Griper tveksamt, släpper, håller, men drar inte emot.Griper, drar emot, men släpper och tar om. Alt.tuggar.Griper direkt med hela munnen och drar emot tills testledaren släpper.Griper direkt med hela munnen, drar emot, rycker, alt. ruskar - även under den passiva delen - tills testledaren släpper.

3a FÖRFÖLJANDE

*1 Försök 1

*2 Försök 2

Startar inte.Startar, men avbryter.Startar eller springer långsamt. Kan öka farten. Fullföljer.

Startar med hög fart, målinriktad - bromsar in vid bytet.

* 1 och 2

Startar direkt med hög fart. Springer förbi bytet. Kan vända.

3b GRIPANDE

*1 Försök 1

*2 Försök 2

Nonchalerar föremålet. Alt. springer inte fram

Griper inte, nosar på föremålet.

*1 och 2

Griper tveksamt eller med tidsfördröjning.Gripar direkt, släpper.Griper direkt. Behåller föremålet i minst 3 sek.
4 AKTIVITETÄr ouppmärksam, ointresserad, inaktiv.Är uppmärksam och lugn - står, sitter eller ligger.Är uppmärksam och i huvudsak lugn. Enstaka aktivitetshöjningar.Är uppmärksam med ökad aktivitetet eller oro efter hand.Växlar snabbt aktiviteter under momentet. Alt. oro under hela momentet.
5a AVST.LEK IntresseEngageras inte av figuranten.Kontroll, avbrott förekommer.Intresserad. Följer figuranten utan avbrott.Intresserad. Vill iväg, enstaka startförsök.Mycket intresserad. Vill iväg, upprepade startförsök.
5b AVST.LEK Hot/aggVisar inga hotbeteende.

Visar enstaka (1-2) hotbeteende under momentets första del.

Visar enstaka (1-2) hotbeteende under momentets första och andra del.Visar flera hotbeteende under momentets första del.Visar flera hotbeteende under momentets första och andra del.
5c AVST.LEK NyfikenhetGår inte fram till figuranten.Går fram när figuranten är aktiv på linjen.Går fram till den dolda men talande figurantenGår fram till figuranten med låg kroppsställning och/eller med tidsfördröjning.Går fram direkt till figuranten utan hjälp.
5d AVST.LEK 
Leklust
Visar inget intresse.Leker inte, men visar intresse.Leker, kan gripa försiktigt, drar inte emot.Griper. Drar emot, men kan släppa och ta om.Griper direkt. Drar emot, släpper inte.
5e AVST.LEK SamarbeteVisar inget intresse.Blir aktiv, men avbryter.Är aktiv med figuranten när denne är aktiv.Är aktiv med figuranten. Visar även intresse mot passiv figurant.Uppmanar passiv figurant till fortsatt lek.
6a ÖVERRASKNING RädslaStannar inte eller kort stopp.Hukar sig och stannar.Gör undanmanöver utan att vända bort blicken.Flyr högst 5 meterFlyr mer än 5 meter.
6b ÖVERRASKNING Hot/aggVisar inga hotbeteende.Visar enstaka hotbeteende.Visar flera hotbeteende under längre tid.Visar flera hotbeteende och någon attack.Visar hotbeteende och attacker som kan avslutas med bett.
6c ÖVERRASKNING Nyfikenhet

Går fram efter det att overallen lagts ner. Alt. går inte fram.

Går fram när föraren sitter på huk och talar till overallen samt lockar på hunden.Går fram till overallen när föraren står bredvid.Går fram till overallen när föraren gått halva avståndet.Går fram till overallen utan hjälp.
6d ÖVERRASKNING Kvarstående rädslaIngen tempoförändring eller undanmanöver.Liten båge eller tempoväxling vid ngn av passagerna.Båge eller tempoväxling vid 1:a passagen. Minskat utslag vid 2:a passagen.Båge eller tempoväxling vid minst 2 passager utan minskad intensitet.Visar stort mått av rädsla eller ökad rädsla efter samtliga passager.
6e ÖVERRASKNING Kvarstående intresseVisar inget intresse.Stannar upp. Luktar eller tittar på overallen vid 1 tillfälle.Stannar upp. Luktar eller tittar på overallen vid minst 2 tillfällen.Biter i eller leker med overallen. Intresset minskar efter hand.Biter i eller leker med overallen vid 2 eller flera passager.
7a LJUDKÄNSL. RädslaStannar inte eller kort stopp.Hukar sig och stannar.Gör undanmanöver utan att vända bort blicken.Flyr högst 5 meterFlyr mer än 5 meter.
7b LJUDKÄNSL. NyfikenhetGår inte fram.Går fram när föraren sitter på huk och talar till skramlet samt lockar på hunden.Går fram till skramlet när föraren står bredvid.Går fram till skramlet när föraren gått halva avståndet.Går fram till skramlet utan hjälp.
7c LJUDKÄNSL Kvarstående rädslaIngen tempoförändring eller undanmanöver.Liten båge eller tempoväxling vid ngn av passagerna.Båge eller tempoväxling vid 1:a passagen. Minskat utslag vid 2:a passagen.Båge eller tempoväxling vid minst 2 passager utan minskad intensitet.Visar stort mått av rädsla eller ökad rädsla efter samtliga passager.
7d LJUDKÄNSL Kvarstående intresseVisar inget intresse.Stannar upp. Luktar eller tittar mot skramlet vid 1 tillfälle.Stannar upp. Luktar eller tittar mot skramlet vid minst 2 tillfällen.Biter i eller leker med skramlet. Intresset minskar efter hand.Biter i eller leker med skramlet vid 2 eller flera passager.
8a SPÖKEN Hot/aggVisar inga hotbeteenden.Visar enstaka hotbeteenden.Visar flera hotbeteenden under längre tid.Visar flera hotbeteenden och någon attack.Visar hotbeteenden och flera attacker.
8b SPÖKEN KontrollEnstaka kontroll, därefter inget intresse. Alt. engagerar sig inteTittar mot spökens då och då.Kontrollerar och/eller handlar mot spökena. Långa avbrottKontrollerar och/eller handlar mot spökena. Kortare avbrottKontrollerar och/eller handlar mot spökena under hela momentet.
8c SPÖKEN RädslaUppehåller sig framför eller bredvid föraren.Uppehåller sig i huvudsak framför eller bredvid föraren. Någon avståndsreglering.Uppehåller sig i huvudsak framför eller bredvid föraren. Växlar mellan flyktstart och kontroll.Uppehåller sig i huvudsak bakom föraren. Växlar mellan flyktstart och kontroll.Backar längre än kopplets längd eller lämnar platsen, alt. flyr
8D SPÖKEN NyfikenhetGår fram till fig. när föraren tagit av figurantens huvudbonad. Alt. går inte fram i tidGår fram till fig. när föraren talar med fig. och lockar på hunden.Går fram till fig. när föraren står bredvid.Går fram till fig. när föraren gått halva avståndet.Går fram till fig. utan hjälp.
8E SPÖKEN KontaktAvvisar eller undviker kontaktförsök. Alt.går inte fram i tid.Accepterar kontakten från fig. utan att besvara den.Besvarar kontakten från figuranten.Tar själv kontakt med figuranten.Intensivt kontaktbeteende mot figuranten. Kan ex. hoppa och gnälla.
9a LEK 2 LeklustLeker ej.Leker inte, men visar intresse.Startar långsamt, blir aktiv, leker.Startar snabbt, leker aktivt.Startar mycket snabbt, leker mycket aktivt.
9b LEK 2 GripandeGriper inte.Griper inte, nosar bara på föremålet.Griper tveksamt eller med framtänderna.Griper direkt med hela munnen.Griper direkt, hugger föremålet i farten.
10 SKOTTVisar ingen berördhet. Snabb kontroll och sedan helt oberörd.Avtagande kontroller under lek/passivitet. Därefter oberörd.Riktar intresse mot skytten, publiken eller annat, men återgår till lek/passivitetet.Avbryter lek eller passivitet. Låser sig mot publiken, skytten eller annat. Återgår inte till lek/passivitet.Berörd, rädd. Alt. Vill lämna platsen, försöker fly. Alt. Föraren avstår skott.




För skojs skull jämförde jag Tåss MH med rasklubbens framtagna idealprofil: 


  SASK - idealSASK - godkäntTåss
1aKONTAKT Hälsning434
1bKONTAKT Samarbete434
1cKONTAKT Hantering432
2aLEK 1 Leklust434
2bLEK 1 Gripande453
2cLEK 1 Gripande och dragkamp453
3aFÖRFÖLJANDE434
3bGRIPANDE542
4AKTIVITET232
5aAVST.LEK Intresse342
5bAVST.LEK Hot/agg122
5cAVST.LEK Nyfikenhet545
5dAVST.LEK Leklust544
5eAVST.LEK Samarbete43 och 54
6aÖVERRASKNING Rädsla12 och 33
6bÖVERRASKNING Hot/agg12 och 33
6cÖVERRASKNING Nyfikenhet544
6dÖVERRASKNING Kvarstående rädsla121
6eÖVERRASKNING Kvarstående intresse121
7aLJUDKÄNSL. Rädsla122
7bLJUDKÄNSL. Nyfikenhet545
7cLJUDKÄNSL Kvarstående rädsla121
7dLJUDKÄNSL Kvarstående intresse121
8aSPÖKEN Hot/agg21 och 33
8bSPÖKEN Kontroll543
8cSPÖKEN Rädsla12 och 35
8dSPÖKEN Nyfikenhet545
8eSPÖKEN Kontakt444
9aLEK 2 Leklust434
9bLEK 2 Gripande453
10SKOTT121

Av Tina Lindmark - 5 oktober 2012 07:54

Tåss och jag har haft fullt upp på senaste då vi börjat på 3 kurser. Agilitykurs, allmänlydnadskurs och vallningskurs. Agilitykursen och vallningskursen har vi kommit en bit i och har nu två tillfällen kvar på båda, allmänlydnadskursen startade denna vecka. 


Tåss har kapacitet att bli en riktigt bra agilityhund. Han har en stor leklust och känner hög motivation för uppgiften, explosivitet, snabbhet och smidighet har han också gott om. Han är också väldigt säker i starten. Men det är ju inte hunden som gör hela jobbet.   Snabbheten gör att jag måste vara otroligt kvick i både ben och huvud, jag har inte tid för något felsteg. Vi är fortfarande i nybörjarstadiet, med stort N, och måste jobba på mer hindersug. Vissa hinder sitter såklart bättre än andra. Däcket har vi kämpat mycket med, utan större svårigheter har jag fått igenom honom när däcket varit på en låg nivå. När jag satt det på den höjd han ska ha har han totalvägrat. Jag bestämde mig för att skita i däcket ett tag, ingen idé att traggla nåt som han bara blir frustrerad av. Vid förra kurstillfället sa instruktören åt mig att börja med att prova däcket, först lågt och sedan högt. Sagt och gjort, och hunden hoppade genom däcket som om han aldrig gjort nåt annat! Guuuuld!


Vad gäller vallningen har jag nu (efter mycket om och men) hittat ett ställe där jag kan träna! Det kan vara riktigt svårt att hitta ett träningsställe om man bor i lägenhet och inte har plats, ekonomi, tid och kunskap för egna får. Jag och min instruktör håller i skrivande stund på med att valla in fåren och förhoppningsvis är det klart under nästa vecka. Fåren är lite knasiga, vilket har gjort att invallningen tagit tid. De har haft dålig sammanhållning och vissa tackor har varit riktigt besvärliga. 

Tåss är väldigt intensiv och "på" i vallningen, ingen överaskning kanske då han är så i allt annat också.   Helst ska det gå fortfort och då är det väl lika bra att passa på att skälla, medan man ändå är på G.  När matte sätter stopp på linan och säger att sådär får man faktiskt inte bete sig så blir det lite frustration och överslagshandlingar, gräs- och bajsätande. Men nog har han sina ljusa stunder allt, och de blir fler och fler ju mer vi tränar. När han väl går fokuserat så går han väldigt fint. 


Passade också på att gå en förberedande vallkurs, som bestod av en heldag. Kursen gick mycket ut på att lära sig tänka som en vallhund och att läsa av fåren, vilket var väldigt nyttigt. Det är inte direkt sånt man får lära sig på en vanlig vallningskurs, men tänket är väldigt bra att ha i bakhuvudet redan när man börjar träna. 


Förövrigt flyter min och Tåss vardag på, han har utvecklats mycket både genom träning och mognad. Situationer som han för några månader sedan hade haft lite svårt för klarar han nu med glans. På allmänlydnadskursen som började i veckan hade jag förväntat mig en del pip, gnäll, skall och rastlöshet - men tji fick jag för han var lugn som en filbunke men samtidigt otroligt sammarbetsvillig och fokuserad när det var momentträning. Vi deltagare fick mycket beröm av instruktören som sa att så lugnt brukar det inte vara under första kurstillfället. 
Men Tåss är fortfarande en unghund (hanhund och aussie dessutom  ) med allt vad det innebär. Det gäller att vara konsekvent och påminna om vad som gäller, ibland får han för sig att prova gränserna "kankse inte behöver komma in hela vägen när matte ropar idag". 


20 oktober ska vi dessutom på kull-MH! Spännande men samtidigt nervöst. Film kommer förhoppningsvis!


 

Av Tina Lindmark - 6 augusti 2012 13:26

Igår åkte vi till Avesta för att göra inträdesprov. Jag ska inte dra ut på spänningen för tyvärr räckte vi inte till hela vägen. Jag är jättenöjd med provet, delar som jag trodde skulle gå åt helvete gick toppenbra medan några moment som jag trodde han var säker på inte gick alls. 


Får inte in nåt videklipp direkt här i bloggen, så jag länkar istället: http://www.youtube.com/watch?v=l-gL5CbK6rU&feature=youtu.be


Som synes började vi bra med underlag och hundmöten. Hundmötet var ett moment som jag varit orolig för, intresse fanns hos Tåss men jag är jättenöjd. Sedan kommer vi till hantering/kontakt/hälsning. Trots att jag tyckt att Tåss varit säker med okända har jag tränat en del hantering och lek med okända, alltid med utmärkt resultat. Det börjar med att Tåss inte visar speciellt mycket intresse för domaren när han försöker ta kontakt, "happ, inte likt honom" tänkte jag, "men det är ju så mycket runt om och jag är lite nervös och stel". Sen går domaren iväg med honom, ser väl OK ut men sen får Tåss brottom tillbaka till mig. Sen börjar hanteringen, domaren kollar öron, tänder mm. Då gör Tåss något som domaren menar är en "markering" med munnen för att visa att han inte uppskattar situationen. Jag är medveten om att Tåss har lätt för att använda munnen, i lek men ibland också i vardagen. Det har försvunnit mer och mer ju äldre han blivit och jag har kallat det för "jävla skitungefasoner" och det är en ren uppfostringsgrej som jag inte tagit tag i riktigt. Han är fortfarande rätt valpig. Han kan ta tänderna på min arm eller jackärm om jag ex måste krångla av halsbandet för att det sitter tajt eller om vi är på ett ställe där han måste ligga still och jag måste säga till honom på skarpen för att han ska vara still, då kan han rulla över på rygg och verkligen försöka fjanta sig ur situationen. Det är ingen aggressiv ton i det hela men det är hans sätt att försöka ta sig ur en situation han inte tycker om, jag har dock aldrig sett det i träningsmässig hantering förut. På med hårdhandskarna bara. 

Efter det tycker Tåss att domaren är obehaglig och undviker fortsatt konatkt genom att gå långt ifrån honom, titta bort och backa undan när domaren åter erbjuder kontakt. 


Gallertrappan har han aldrig uppskattat. Han går upp före mig men det syns att han är lite berörd. 


Mörkret kunde vi inte filma men det gick inte alls idag. Jättekonstigt, tyckte jag, eftersom att det varit hans säkraste moment tidigare. Nu i efterhand har jag funderat på om det berodde på incidenten med domaren. Tåss var inte sig själv i mörkret, klistrade rätt mycket vid mig och ville inte springa och utforska som han alltid gjort förut. Vi var i exakt samma mörkerrum 3 veckor tidigare. Domaren var förstås med inne i mörkret och kanske kan det ha varit hans närhet som gjorde att Tåss ville vara vid mig. Jag har ingen aning egentligen, men någon förklaring till varför ett momtent som funkat toppenbra tidigare plötsligt inte funkar alls måste det ju finnas.


Sen kör vi på och kommer till uppbindningen. Där blev jag stolt! Vi har tränat så mycket uppbindning och beroende på omgivning kan det fortfarande komma pip ibland. Jag var inte heller beredd på att han skulle vara uppbunden så länge, ca 5 min. Ett litet gnäll hörde jag i början och sedan helt tyst, fick ju stå med ryggen mot honom så jag hade ingen aning om vad han hade för sig i övrigt förens efteråt.   


Tillslut medelade domaren att vi nog inte skulle räcka hela vägen fram och det blev ett Ej godkänt. Det hade varit en lång diskusion sa han, och jag såg att de kryssat i "Godkänt" rutan men sedan ångrat sig. Snacka om att snubbla på mållinjen men jag håller med om att provet i helhet inte såg toppenbra ut med tanke på hanteringen och mörkret.


Hur som helst är jag faktiskt väldigt nöjd med provdagen. Delar som jag trodde vi skulle misslyckas med gick förvånansvärt bra och bara det ser jag som en stor seger. Dessutom är det väldigt bra att veta att han KAN brista i hanteringen och att vi behöver träna på det för att det inte ska visa sig igen i ex MH. 


Så vad ska vi göra istället för räddningen? Jag funderar på bevakning och agilitykurs till hösten men har inte bestämt mig till fullo än. Kul ska vi iallafall ha, vad vi än hittar på!

Av Tina Lindmark - 8 juli 2012 14:57

Ända sedan Tåss var liten har jag haft tankar att genomgå en räddningshundsutbildning med honom. (Här kan man läsa mer om vad räddningshundens uppgifter är: http://www.sbk.nu/templates/Page____682.aspx/). Varför? I mina ögon är räddningshundar fantastiska. De ska ge sig ut i rasmassor där det kan förekomma höga höjder, instabila underlag, buller, eld och mycket mer och fokusera på att arbeta och hitta människor. Gallringen är otroligt hård, en hund kan klara flera uppgifter med bravur och sedan vara osäker i mörker - den hunden ryker direkt. Då förstår man att de hundar som klarar sig ända till slutet av utbildningen är något alldeles extra. Utbildningen sätter också föraren på prov, både psykiskt och fysiskt. Även föraren måste klara höjder, mörker och instabila underlag samt ha en god samarbets- och problemlösningsförmåga. Att komma ned till ett katastrofområde där människor skriker och letar efter sina anhöriga bland rasmassorna är nog inte en situation där alla klarar av att vara fokuserade. Det är otroligt mycket arbete att lägga ned genom utbildningen, men relationen mellan förare och hund brukar bli väldigt tajt. 


En räddningshundsutbildning kommer snart att dra igång här i Dalarna och jag bestämde mig snabbt för att prova om vi är lämpade för den. Den inleds med 3 "prova-på" träffar. Genom dessa träffar kommer instruktörerna att se om hund och förare är lämpliga för att göra inträdesprovet den 5/8. Hittills har vi varit på 2 av träffarna.


Under första träffen (1/7) testades först hantering och figurantintresse. Mycket likt ett MH. Figuranten tog hunden och gick iväg med den från föraren, kände igenom den samt kollade tänder och tassar. Det är mycket viktigt att en räddningshund accepterar hantering från okända. Tåss hade inget problem med detta, han tycker mycket om folk - kända som okända. Sedan skulle hunden leka med figuranten. Leken är mycket viktig ur belöningssynpunkt senare i träningen. Tåss älskar att leka och kampa med alla.


Sedan testades hur hunden accepterar lyft. Hunden skulle lyftas upp på en höjd (ca 145 cm), sedan skulle föraren även klättra upp för att sedan klättra ner igen och lyfta ner hunden. Tåss accepterar lyft bra.


Nästa moment var att ta oss upp i en gallertrappa. Många hundar kan ha problem med underlaget, höjden eller en kombination av dessa. Höjden förstärks ännu mer genom att trappan är av galler så hunden kan se ner och verkligen uppfatta att den är högt upp. Detta var första gången någonsin som Tåss gick i en gallertrappa. Han var väldigt skeptisk men kom upp efter att jag uppmuntrat honom, ner gick mycket bättre. 


Sedan gick vi in i en mörk container. Med mörk så menar jag MÖRK - jag såg inte ett jota. Där inne knäpptes hunden lös. I anslutning till containern kunde man gå in i en annan container (som om möjligt var ännu mörkare), i den containern fanns vittring. Meningen var att hunden själv skulle ta initiativ att gå in där utan att föraren uppmuntrade eller gick före. Tåss imponerar verkligen på mig i mörker, han beter sig som om mörker inte alls vore något ovanligt och strosar nyfiket omkring för att undersöka. Sådant intensivt mörker har vi aldrig varit i förut, det är väldigt spännande att se hur hunden beter sig i situationer den aldrig utsatts för förut. 


Sen skulle hund och förare ta sig över olika material. Exempelvis plåt, lastpallar och armeringsjärn. Vissa låg ostabilt och lät då man gick över. Tåss har absolut inga problem med underlag. Sedan väntade "ruinen". Tänk er en byggnad som rasat ihop. Stora betongblock, plankor, armeringsjärn mm ligger i en stor hög - där skulle vi över. Instruktörerna ville se hunden ta eget initiativ och gå sin egen väg genom att gå före föraren. Tåss gick väldigt fint, det var första gången han utsattes för något liknande. Han var lite tveksam vid stora nivåskillnader (exempelvis vid hopp från ett högt betongblock till ett lågt) men han fortsatte hela vägen.


Sista momentet för dagen var skott, vid passivitet och vid lek. Tåss är skottfast.


Efter dagen kom jag och instruköterna fram till att Tåss främst behöver träna höjder. Det märktes en viss osäkerhet vid trappen och ruinen. Vid trappen var det inte underlaget som var problemet, utan just grejen att han är högt upp och ser det väldigt tydligt. Dock släppte han oron för trappen direkt han kommit ned och bygger inte på sig något.


Efter första träffen halverades gruppen. Från att ha varit 12 var vi nu 6 som visat oss lämpade för fortsatt träning.


Sedan hade vi en vecka på oss att träna till nästa träff (7/7). Vi tränade lek och hantering med okända, uppbindning, gallertrappa, underlag och nivåskillnader. Tåss var fantastisk i all träning. Hittade en perfekt träningsplats där ett företag dumpat massa stora stenar på hög, där finns även plåt och staplad järnvägsräls att träna på. 


Vid nästa träff (7/7) trappades intensiteten och svårighetsgraden upp. Den startades med en ganska intensiv miljöbana. Hund och förare skulle krypa genom betongrör, gå igenom små luckor, över lastpallar, rör och betongblock. Alltid med hunden före. Denna övning kombinerades med mycket lyft. Hunden skulle lyftas ner och upp flera gånger både av förare och instruktör. Tåss klarade övningen med bravur och matte fick upp flåset.   


Sedan väntade mörker. Gång genom flera containrar. Hunden skulle alltid gå före. På vissa ställen fanns ljusstrimmor längs golvet. Instruktören sa att vissa hundar uppfattar ljuset som ljup och vägrar gå över det. Tåss fortsätter att imponera i mörker, det är nog hans starkaste kort. 


Nästa moment var att ta sig fram och tillbaka över en hög med ostabila och vingliga lastpallar. Jag kände att det var upp till bevis för oss då detta inte är Tåss favoritmoment. Väldigt nöjd blev jag! Han gick väldigt fint och säkert över och tillbaka och över igen. Det syndes på honom att han inte känner sig 100% bekväm med att det är så ostabilt, men någon tanke på att ge upp eller vika av finns inte i hans huvud. Med mer träning ska vi få ostabilt underlag att vara roligt! I anslutning till denna övning skulle hunden även hoppa upp på en trave lastpallar och sedan upp på ännu en lastpall som var väldigt vinglig. Även det gick bra.


Sedan mer mörker. I denna övning gick man från ett vanligt rum ut i en container. Mellan rummet och containern var en ganska kraftig glipa. Instrukötererna ville se ev tveksamheter från hundens sida att ta sig över glipan. Tåss hade inga problem. 


Sedan skulle hund och förare i samarbete med en annan hund och förare klara olika moment. Oftast sade instruköteren att "här ska ni ta er över" och ibland krävdes samarbete mellan förarna för att få över sig själva och hundarna. I det här momentet krävdes det ofta att en hund fick bindas upp för att dennes förare skulle kunan hjälpa den andra föraren. Efter det här momentet trodde jag att vi skulle bli hemskickade. Tåss gapade som en tok. Ja han gapade som han aldrig gapat förr. Att vara uppbunden och se mig flyga fram och göra massa konstigheter i samband med att hela tiden ha en annan hund någon meter ifrån sig som ibland fick göra intensiva moment när han bara fick sitta stilla blev för mycket. Vi klarade oss runt banan utan svårigheter torts att Tåss ibland försvårade vår kommunikation med sitt gapande... 


Nästa moment var gallertrappan. Den tog han mycket bättre än förra gången. Han är fortfarande lite osäker, det är inte så att han springer upp med glädje men han gick före mig och behövde ingen uppmuntran. När vi stod stilla där uppe kollade han sig nyfiket omkring och visade ingen oro. Det syndes att vi tränat. 


Det sista momentet var lek i samband med en övning som gick ut på att en figurant sprang och gömde sig i en låda. Hunden släpptes sedan för att se vad den visade för intresse gentemot lådan som personen försvunnit under. Tåss sprang i full fart fram till lådan (som var en omkulltippad soptunna) och verkade lite förvirrad när han väl kommit fram. Han gick runt lådan och nosade och såg väldigt fundersam ut, inget skäll eller krafsande. Efter ca 30 sek gick jag och öppnade lådan och Tåss fick leka mer med figuranten. Jag får ofta höra hur trevlig Tåss är. När jag stod och pratade med en instruktör satt Tåss och gosade med den figurant han nyss lekt med. 


Efter det sista momentet förväntade jag mig att de skulle be mig att åka hem med gaphalsen och aldrig komma tillbaka. De sa inget om det så jag tog själv upp ämnet. De sa att jag skulle träna på att binda upp honom. 
- Så jag ska komma nästa gång också? Frågade jag.
- Ja absolut, er gör vi oss inte av med i första taget! Sa dom.
Åh, vad lycklig jag blev!


Nu är det 3 veckor kvar tills nästa träff (29/7). Den träffen blir ännu mer intensiv och även den då instruktörerna kommer att avgöra vilka ekipage som är lämpade att göra inträdesprovet. Nu har vi alltså 3 veckor på oss att träna. Vi gjorde stora framsteg på 1 vecka så nu ska vi fasiken göra 3 gånger så stora framsteg på 3 veckor! Prio ett är att Tåss ska kunna sitta uppbunden och hålla klaffen. När jag gör konstigheter och när andra hundar gör konstigheter. Herrn brukar vara noga med att tala om för alla inom hörhåll att han har tråkigt då han sitter still. Nu ska det bli ändring och ordning. 

Av Tina Lindmark - 29 april 2012 19:35

Efter att jag varit sjuk i nästan en vecka passade vi idag på att ha en skön dag med promenad, bad, träning och grillning i det fina vädret. Tåss var nog den som uppskattade det mest av alla då han inte riktigt är van med att ha tråkigt i en veckas tid.   


 


I början av april började vi på unghundskurs. Efter att jag och instruktören pratat blev vi omflyttade till hundmöteskursen. Han blir väldigt frustrerad när han ser andra hundar och vill dit och lattja. Det i samband med att han har lätt för skall gör att man riskerar sina öron vid vissa hundmöten. Lustig som han är bryr han sig dock inte ett skit när han ser/passerar hundar som är inne på sina gårdar, även om de är alldeles vid staketet och skäller ut oss.


Men tänk vad fort träningen kan gå när man känner sig stöttad, inspirerad och taggad! På en vecka har vi, enligt mig, gjort riktigt stora framsteg. Vi tränar skvallerträning, alltså till en början klick+godis när han ser en hund.

Det jag behöver göra för att hjälpa honom är att ta ut bra avstånd till den andra hunden (minst 5 meter). Majoriteten av alla hundmöten går riktigt bra nu, de som inte funkar involverar oftast en annan hund som skäller på Tåss - då kan han själv inte hålla klaffen. Men det är inte heller något jag förväntar mig efter en veckas tid.


 


Något annat som är nöjd med är att all passivitetsträning vi lagt ned tid på de senaste månaderna har gett resultat. Det visar sig till och med i de flesta hundmötessituationer då jag står still och han avslappnat lägger sig ned. Det är precis det jag vill ha, en hund som avslappnat kan ligga vid min sida även om det är ståhej runt omkring.

Idag passade vi på att kika på två söt-tokiga bearded collies som tränade agility. Jag hoppades att Tåss skulle klara av att se två galet skällande fluffbollar som flyger omkring utan att själv stressa upp sig. Såklart klarade han det, avslappnat och fint. 


     


Vi ser själva fram emot sommaren som kommer innebära lätt agilityträning. Jag är övertygad om att lilla speedo-loppan kommer rocka agilitybanorna!


Tåss är nu snart 9 månader gammal, är ca 50 cm hög och väger 15,5 kg.


 

Av Tina Lindmark - 12 februari 2012 19:09

...men ännu har vi långt kvar.


Jag har kommit fram till ett nyttigt beslut den här helgen, att lägga alla tävlingsmål för året åt sidan och fokusera på det som verkligen är viktigt. Tåss kan inte möta en annan hund, då går han upp i stress, ljudar och blir blokerad. Vi kan inte få hem beskök eller själv åka och besöka folk, då går Tåss upp i stress, ljudar och biter som besatt i mina händer och andra folks kläder. Vid momentträning har han börjad ljuda, även om han förstått vad som förväntas av honom. Jag vill först och främst ha en hund som fungerar i vardagen, en hund jag kan ta med mig överallt - en hund som fungerar i samhället helt enkelt. Har jag inte det spelar det ingen roll hur duktig hunden är på att gå fot eller hämta en apport - det säger ju sig självt att jag inte kan tävla med en hund som inte kan vara närmare än 15 m från andra hundar utan att ljuda och gå upp i stress. 


I helgen tycker jag att vi har gjort framsteg och nu finns det nog hopp om livet igen. Jag går så lätt ner mig vid motgångar av den här sorten.  

Vi började i lördags morgon med att gå med på en promenad som anordnas av klubben där många går med. Vi bestämde oss för att gå sist på ett ordentligt avstånd så störningen från de andra hundarna inte skulle bli för stor. I början var det förjävligt. Tåss hade stressat upp sig redan i bilen där han hört de andra hunarna skälla. Det spelade ingen roll att vi gick på så långt avstånd att vi inte ens såg de andra, Tåss ljudade nästan nonstop. Det gick att få kontakt med honom, han var inte blokerad, han kunde lägga sig ned och vara still men ljudet kom jag inte åt. Efter ett tag hade allt tagit på krafterna och stressen lagt sig något. Då började han kunna ta kontakt och gick riktigt fint! Då blev det mjukost och klick som bara den! Till slut kunde vi komma så nära som 20-30 m till de andra hundarna och Tåss skötte sig superbra. Ett minus blev ett hundmöte med ett par hundar som inte var med på promenaden och gick åt motsatta hållet.

När vi gått klart och kommit tillbaka till parkeringen hade Tåss mycket fin kontakt trots andra hundar på nära håll, superstort plus!!


Idag begav vi oss (som förra veckan) till Björnidet för inomhusträning. Vi började på parkeringen där andra hundar skällde i bilar, avancerade mot ingången där hundar gick in och ut ibland för att sedan stå inne vid ingången och kunna se hundarna som tränade på plan. Jag är nöjd med dagens träning, Tåss kunde till slut fokusera bra på mig och koppla bort hundarna som var på plan. En hel del ljud var det men det lugnade sig mot slutet. Vi har låååångt kvar innan vi kan träna lydnad tillsammans med de andra hundarna inne på plan, men jag kommer inte stressa utan att ta träningen sakta och stegvis. Kan vi ens gå på utställning i april som jag tänkt? Ingen aning. Tåss måste lära sig att det går att slappna av. Jag vill inte ha en hund som går upp i stress för minsta grej.

Träningen fortsätter!

Av Tina Lindmark - 5 februari 2012 16:28

Lite bilder från dagens tripp till isen som bjöd på massa bus och lite träning.


 








Ikväll bär det av till Björnidet (fotbollshall) i Smedjebacken för innomhusträning. Tåss ska träna på att ta det lugnt och inte skälla ut de andra hundarna. Passivitetsträning blir det för oss alltså. 


Kan förövrigt meddela att jag passade på att väga loppan igår vid ett besök på stan och han vägde 12,1 kg. 

Presentation


~ Tåss & Tina ~

Mitt liv med en australian shepherd vid namn Sugarwind's Late Night Snack "Tåss".

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2016
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Sugarwind's


Skapa flashcards